1805-1881 British Samuel Palmer Galleries English painter, draughtsman and etcher. Palmer was a key figure of English Romantic painting who represented, at least in his early work, its pastoral, intuitive and nostalgic aspects at their most intense. He is widely described as a visionary and linked with his friend and mentor William Blake, though he stood at an almost opposite extreme in his commitment to landscape and his innocent approach to its imagery. He had none of Blake irony or complexity and was inspired by a passionate love of nature that found its philosophical dimension in unquestioning Neo-Platonism.  Related Paintings of Samuel Palmer :. | Rellow Twilight | The Sleeping Shepherd | King Arthur s Castle,Tintagel,Cornwall | Self-Portrait | The Sleeping Shepherd |
Related Artists:
Aurelia de sousa
1869-1922
Anthonie Palamedesz
, also Anthonie or Antonie Palamedesz., (1601, Delft - ca 27 November 1673, Amsterdam), was a Dutch Golden Age portrait painter. According to Houbraken his father was a Flemish sculptor who carved semi-precious stone such as Jasper, Porphyry, and Agate into vases and other decorative art. His father had traveled to England in service of King James of Scotland, but after Anthonie's older brother Palamedes was born, the family returned to Delft where the boys grew up. Anthonie survived his brother Palamedes who died young in 1638. He entered the Delft Guild of St. Luke in 1636 and was in 1673 hoofdman or deacon of that guild for the last time. Palamedes primarily painted portraits and genre works, while his brother Palamedes Palamedesz. I was a battle scene painter. According to the RKD, Anthonie was the oldest brother, taught by Michiel Jansz. van Mierevelt and Hans Jordaens and had joined the Delft Guild of Saint Luke already in 1621. He was married twice, and had four children in total. His pupils were his younger brother Palamedes, his own son Palamedes II, and the painter Ludolf de Jongh. Anthonie died in Amsterdam in 1673.
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.